11:32:00
Vila i frid älskade mamma
Jag kan fortfarande inte tro att det är på riktigt. Att det verkligen har gått tio dagar sen du försvann ifrån detta liv. Jag vill tro att jag bara drömt, att det hela bara är en mardröm. Men jag vaknar aldrig. Man vill aldrig vara den som hittar sin egen mamma livlös, men ibland är inte livet rättvist.
Det var meningen att allt skulle bli bättre nu. Du skulle vara på sjukhuset och bli bättre. Sen skulle du komma hem till din nya lägenhet och du skulle få vara nära mej.
Jag kan inte sova på nätterna. Jag ligger och tänker på allt jag hade kunnat göra för dej. Tvingat in dej till sjukhuset igen, varit kvar hos dej, sagt att jag älskade dej mer. Varje dag vill jag ta upp telefonen och ringa dej. Varje dag vill jag gå över till dej och hälsa på. Men det går inte. Jag måste gå över till lägenheten för att göra mej av med alla dina saker. Ringa alla dessa samtal och säga att du inte finns mera. Det är så svårt, jag saknar dej så otroligt mycket mamma.
Det var meningen att allt skulle bli bättre nu. Du skulle vara på sjukhuset och bli bättre. Sen skulle du komma hem till din nya lägenhet och du skulle få vara nära mej.
Jag kan inte sova på nätterna. Jag ligger och tänker på allt jag hade kunnat göra för dej. Tvingat in dej till sjukhuset igen, varit kvar hos dej, sagt att jag älskade dej mer. Varje dag vill jag ta upp telefonen och ringa dej. Varje dag vill jag gå över till dej och hälsa på. Men det går inte. Jag måste gå över till lägenheten för att göra mej av med alla dina saker. Ringa alla dessa samtal och säga att du inte finns mera. Det är så svårt, jag saknar dej så otroligt mycket mamma.
Jag orkar inte skriva så mycket mer. Tårarna bara rinner. Saknaden är fortfarande så stor och ofattbar. Min enda mamma finns inte längre. Det kommer ta tid att läka detta hjärta. Det kommer ta tid innan sorgen blir hanterbar. Det kommer göra fruktansvärt ont.
Föralltid älskad, för alltid saknad, aldrig glömd.
1960-2014
Mamma <3
Mamma <3
