Flurriburr

2016-11-02
10:27:16

November

 
Nu är det november. Månaden med så många blandade känslor för min del.
Det är snart tvåår sen jag förlorade min mamma. Min älskade mamma som skulle få det så mycket bättre. Mamma som jag hade behövt under dessa månader. Att dela tankar med, få höra om min egen barndom, hur det var att ha mej i magen. Att få prata om hela graviditeten med någon som står mej nära. Svärföräldrarna är inte samma sak, det är inte MINA föräldrar även fast jag älskar dom så mycket.
Jag hade velat visa dej vårt nya hus. Jag ville ta med Hugo till dej så han fick leka med Wincent. Hjälpa dej, visa att jag har vuxit. Men jag hoppas du ser det ändå mamma.

Det är dagar med sorg, med saknad, ångest och så mycket känslor på samma gång. Samtidgt har jag nu något jag längtar efter. Det här är månaden som vi kommer bli en familj. Det blir inte längre bara jag och Alex och Hugo. Det kommer att komma en liten ndiid som kommer behöva all vår uppmärksamhet och som kommer få all vår kärlek. Och som vi har gått oh längta efter denna lilla varelse. Jag undrar så hur den kommer se ut. Är du en flicka eller en pojke? Är du mer lik mamma eller pappa? Hur kommer du bli när du växer upp?
Jag börjar bli nervös över förlossningen. Nervös över hela föräldrabiten. Kommer jag verkligen klara det här? Tänk om den inte alls tycker om mej? Att jag kanske gör ett dåligt jobb och allt kommer gå åt helvete. Nej... Innerst inne tror jag nog att et kommer gå bra. Den kommer få föräldrar som älskar den och som kommer göra allt i sin makt för att den lilla ska få en så bra uppväxt som möjligt.
 
VI har beräknad leverans den 14e november. Bara två dagar efter mammas dag. Antingen får den komma ut nu och innan den 11e (Hugo fyller ju faktiskt år då och han vill nog oxå ha en egen dag) eller på utsatt datum.
Alla säger att "kommer den samma dag så får du väl göra något bra av det) men jag vill inte det. Jag vill känna att mitt barn har en egen dag. En dag där dens mamma inte är ledsen och mår dåligt. Men det är nog inget jag kan styra såklart. Bebis kommer när bebis är redo.
 
Blanade känslor alltså. Men jag ska nog få det till en bra månad ändå, trots allt. Det är nu livet börjar. Jag ska göra min mamma stolt över mej. Över oss. Jag tror hon ser oss och att hon kommer följa med sitt barnbarn och vaka över den resten av dens liv. Det är vad jag tror och hoppas på <3